Snöade det mycket under istiden?
Tisdag 3/12 2024 föreläste Magnus Thelaus (paleoekolog) om klimatförändringar genom tiderna.
Vi var 16 deltagare som mötte upp och det var mycket intressant att få följa en trolig utveckling av klimatet de senaste 65 miljoner åren.
Mätningar med instrument har bara funnits i ca 300 år, så man utnyttjar sk proxy-data från olika källor i klimatsystemet för att skapa sig en så trolig bild som möjligt av vad som hänt, och vad som påverkar vad. I klimatsystemet ingår land, hav, is, atmosfär och vegetation.
Bland annat hittar man i iskärnor från inlandsisar blåsor med instängd luft från forntiden som kan analyseras, bla avseende halten koldioxid.
Det har funnits många istider, både större och mindre, och då vattenströmmarna i oceanerna har varierat pga salthalt och temperatur har olika områden påverkats. Halten av koldioxid i atmosfären har också varierat under årmiljonerna.
Även påverkan av vulkanutbrott kan ge betydande och snabba förändringar av klimatet och livsmiljön, bla genom att förmörka solen.
Havsströmmarna (varma och kalla, saltvatten, och sötvatten från glaciärer)) kan ta olika vägar vilket har en avgörande betydelse för klimatförändringarna.
Mätningar på Grönlands inlandsis visar att koldioxidhalten i atmosfären aldrig överstigit 298 ppm på 800 000 år (fram till år 0). (30/11 2024 är halten 425 ppm).
Vart är vi på väg? Det vet ingen säkert, men ett är nog klart – Det blir så småningom stora förändringar, vilket känns oroande inför framtiden.
Tack Magnus! för en mycket intressant, spännande och givande kväll på naturum.
Text: Arne Nordin
” Spara de sista naturskogarna”
Det var Larsgunnar Nilssons tema när han höll en mycket proffsig och intressant föreläsning på naturum inför c:a 20 deltagare.
Många engagerade deltagare bidrog också till att det blev en livlig diskussion och en fantastiskt givande kväll där många infallsvinklar kom fram.
Dessa ord används i skogsdebatten:
• Urskog – opåverkad av människan.
• Naturskog – gammal skog 120 år eller äldre, aldrig kalavverkad.
• Produktionsskog – skog inom aktivt skogsbruk.
• Virkesåkrar – kalavverkning, markberedning och plantering.
Det finns inte mycket naturskog kvar c:a 6 procent !
Mycket stora arealer har blivit virkesåkrar.
Sverige och Finland är bland de få europeiska länder som tillåter kalavverkning.
Kalhyggesbruket är den avgjort största orsaken till utdöende av arter i skogen.
Vad borde göras nationellt?
1. Förbud mot avverkning av de sista naturskogarna.
2. Förbud mot avverkning med trakthyggesbruk ( dvs kalhyggen ).
Åtta av 10 svenskar vill ha ett skogsbruk som skyddar arters livsmiljöer.
MEN varför engagerar sig inte 8 av 10 och protesterar?
Nästa programpunkt om skogen:
”Skogens biologiska mångfald”.
Amanda Tas föreläser på Stadsbiblioteket den 21/1 2025 kl.19
Mycket välkomna – fler engagerade behövs!
Våtmark – SNF:s nya årsbok
Kan en faktabok om våtmarker vara underhållande? Ja, om en miljöjournalist som Anna Froster skriver! Rubriker som ”På spaning efter den stork som flytt” och ”Våtmarkskriminalitet” visar vägen. Biotopen är viktig, nästan 25% av landets landareal består av våtmarker, det som fram till 1970-talet ofta kallades ”vattensjuka marker”.
Nu vet vi bättre. Våtmarkerna är oerhört viktiga av flera skäl. Som koldioxiduppsamlare, för den biologiska mångfalden i stort och för alla fåglar, växter och småkryp som trivs där. Och för skogen som ofta blivit stressad av dagens långa torrperioder. Här kan våtmarkerna bidra med ett jämnare vattenflöde.
Idag försöker vi plugga igen en del diken så att vattnet håller sig kvar längre i marken. Men från alla hyggen avdunstar vattnet och rinner ofta ut väldigt snabbt. ”Vi lever i ett radikalt torrare land” skriver Froster, jämfört med tiden vid mitten av 1800- talet. Årsboken behandlar det som gått snett under 1900-talet men i grunden är Froster försiktigt optimistisk. Hon träffar många eldsjälar som inventerar, rapporterar och viger sina liv åt våtmarkerna. Även faktaböcker kan bidra till ett nödvändigt engagemang. Läs den och berätta om den för era vänner!
Claes Siöstedt
20/10 Ekhultebergen – ett stort stycke naturskog
Ekhultebergens naturreservat vid Falerum kom i höstdsommarvädret verkligen till sin rätt på Naturskyddsföreningen i Tjust:s vandring där idag 20/10. Claes Sjöstedt guidade oss vant bland pansarbarktallar med talltickor och brandljudsinvallningar, tuschlav, blåmossa, 2 olika tickor på björk, ametistskivling, tofs- och stjärtmes, björkpyrola, knärot som t.o.m. fortfarande stod i blom m.m. m.m. Deltagarna bidrog förtjänstfullt med respektive kunskaper. Fikarast naturligtvis, som intogs med utsikt över vackra Uknadalen och sjön Åkervristen nedanför oss. 16 personer deltog.
/Michael S
5/10 Mossvandring
Tack vare våra engagerade och mycket kunniga guider, Tommy Nilsson och Jimmie Rundberg fick vi 15 intresserade personer en mycket bra inblick i mossornas värld på exkursionen vid Valstad kvarn.
Vi fick bl.a veta att det finns 1200 olika arter av mossor i Sverige. Att mossor kan växa på land över hela klotet t.o.m vid polerna och i öknar. Att mossor är de äldst landlevande växterna som finns på jorden idag.
Att eskimåer tidigare använde vitmossa till att göra kläder och blöjor av.
De vanligaste mossorna är husmossa, väggmossa och gräshaksmossa( den växer i våra gräsmattor).
Vi hittade också lite mer ovanliga arter t.ex guldlocksmossa som är en signalart och sköldmossa som är rödlistad.
Förutom dessa arter stötte vi på en hel del andra arter. Vad sägs om rosmossa, brännmossa, kakmossa, storgräsmossa, cypressfläta och vågig praktmossa?
Tack vare lupp och förstoringsglas såg vi hur fantastiskt fina formationer olika mossor har!
En mycket lyckad dag!
8/9 Besök hos skogsägare
Vilken fantastisk dag vi fick hos Lars Erik och Inga-Lena Andersson på deras gård Gissebo,Karlsborg, Hjorted!
Stort tack för att vi fick komma på besök!
Efter en genomgång på kartan över ägorna startade vi promenaden med Lars Erik som guide. Skogen är på 50 ha och innehåller mycket intressant både för natur – och kulturintresserade.
Lars Erik är en skogsägare som verkligen månar om den biologiska mångfalden. Det fick vi bevis på när han visade oss både knärot, ryl och blåmossa – arter som växer i skogar med rik mångfald.
Detta fick vi också se i hans skog – en gran som träffats av blixten och fått en lång skåra i stammen samt träd som skadats i en snöstorm år 1996 och nu stoltserade med två eller tre nya toppar. Platsen där en stor kolmila funnits i början av 1900- talet hörde också till ägorna. Liknande skogar vill vi verkligen bevara!
Besöket avslutades med fika i trädgården och en lite allvarligare diskussion om hur små skogsägare med ambition att gynna den biologiska mångfalden ska kunna fortsätta med det.
Nya programmet är här! Läs mer…
Är du ung och intresserad av natur- och miljö och vill träffa andra som delar intresset? Starta upp Fältbiologerna i Tjust och engagera dig!
Fältbiologerna drivs av och för unga och klubben bestämmer över sig själv.
Här finns all information du behöver för att veta hur du går tillväga för att starta upp en klubb.
Hör av dig till en av naturskyddsföreningen i Tjusts medlemmar: Frida Solli (frida_solli@hotmail.com) om du vill ha hjälp/stöd eller har andra funderingar om hur du går tillväga!”
Sociala medier:
facebook
instagram
EFTERLYSNING från styrelsen: Är du intresserad av en viss fråga eller aktivitet, så har du chansen att ingå i en speciell arbetsgrupp i ämnet.
Även intresserade, eller tips om tänkbart intresserade personer, för det viktiga och för föreningens aktiviteter helt nödvändiga styrelsearbetet. Så ta chansen att tillsammans med andra naturintresserade mera direkt kunna påverka föreningens inriktning framöver!
Kontakta styrelsen via e-post eller telefon (se ”Kontakt” i toppmenyn här ovan)!
