8/9 Besök hos skogsägare

Vilken fantastisk dag vi fick hos Lars Erik och Inga-Lena Andersson på deras gård Gissebo,Karlsborg, Hjorted!
Stort tack för att vi fick komma på besök!
Efter en genomgång på kartan över ägorna startade vi promenaden med Lars Erik som guide. Skogen är på 50 ha och innehåller mycket intressant både för natur – och kulturintresserade.
Lars Erik är en skogsägare som verkligen månar om den biologiska mångfalden. Det fick vi bevis på när han visade oss både knärot, ryl och blåmossa – arter som växer i skogar med rik mångfald.
Detta fick vi också se i hans skog – en gran som träffats av blixten och fått en lång skåra i stammen samt träd som skadats i en snöstorm år 1996 och nu stoltserade med två eller tre nya toppar. Platsen där en stor kolmila funnits i början av 1900- talet hörde också till ägorna. Liknande skogar vill vi verkligen bevara!
Besöket avslutades med fika i trädgården och en lite allvarligare diskussion om hur små skogsägare med ambition att gynna den biologiska mångfalden ska kunna fortsätta med det.

Nya programmet är här!  Läs mer…

Den 24 augusti var vi ett 15 tal personer som deltog i slåtter på Marsbäcken..

Till dragspelsmusik gick lirarna och räfsorna som en dans.
Fika med bullar och toscakaka intogs i skuggan vid grillplatsen.

Ängens dag i Borsnäs

Sedan 2008 har medlemmar i Naturskyddsföreningen i Tjust och senare år även Lofta hembygdsförening hjälpt Tomas Edmark med ängsslåttern på hans släktgård i Borsnäs.
Innan vi tar itu med slåttern visar Tomas oss runt i områdets byggnader och trädgård. Det är som ett hembygdsmuseum med alla bruksföremål, som tidigare generationer använt på gården sedan 1600-talet. Ett kuriosum var en spjutspets som sparats och hittades i väggen på bostadshuset ! Kanske att avliva en varg med, när den ramlat ner i en fångstgrop ? Tomas är kanske mest känd som konstnär med träsniderier av fåglar, men nu visade han även snidade mänskliga porträtt. I den fina trädgården befanns en drygt två meter hög ulltistel, som vi beundrade.
Tomas äng speglar hans välförtjänta pris för miljövård från Naturskyddsföreningens länsförbund och Västerviks kommuns miljöstipendium. Han har naturligtvis skött sin ogödslade ängsmark långt tidigare än de 16 år vi deltagit och dragit bara ett litet strå till höstacken. Blommorna har nu fröat av sig och det är dags att slå ängen med hjälp av lie och slåtterbalk. Balken körde Tomas, då vi i år var färre deltagare än vanligt. Vi sparade sent blommande växter, ängsvädd, blåklocka och gullris till fjärilarna, medan uppväxande lövsly, konvaljeblad m.fl slogs av. Viktigt är att avlägsna allt höet från ängen och torka det på krake eller hässja, för att kunna utgöra vinterfoder åt djuren. Detta har alltid varit ängens uppgift och hålls den i Tomas Edmarks hävd kommer blommorna fortsätta att blomma.
Medlemmarna i Naturskyddsföreningen kommer gärna tillbaka 2025 för 17:e året….
Bo Lewander
Foto: Michael Söderström

Björnbärsexkursion

Björnbärsexkursionen 29/7 var mycket intressant. Kommunekolog och björnbärsexperten Tomas Burén från Kalmar guidade oss. Vi floraväktade tre lokaler av Smålandsbjörnbär och hittade en ny! Den är akut hotad, CR på rödlistan. Finns bara här i Västervik och på en plats i Danmark i Norden. Huvudutbredning i västra Europa.

Lucerna och platsen där det funnits ett timmerupplag som gjort att fröer från Europa kommit hit var nästa plats att besöka, mycket snårig terräng. Men Tomas var lyrisk över den och de många olika sorterna av björnbär. Han visade oss kännetecknen för de olika arterna, taggar, bladform, blomform, ludenhet, ståndarkaraktärer mm. Mycket att hålla ordning på.

Familjedag på Kulbacken

En underbart härlig dag med solsken och glada människor! Det grillades korv, vi gick Sagostig, körde naturfalken och tipspromenad. Det blev också fågelskådning och filmvisning om bin på naturum.
Biodlare Patrik visade hur en bikupa fungerar och pratade om biskötsel. Man fick också tappa honung på burk! Vi ser fram emot fler såna här dagar!

Rävbacken

Nu kan vi det mesta om Rävbacken!
Redaktören för Svensk botanisk tidskrift, Emil V. Nilsson berättade på naturum om arbetet med att återskapa en ängsmark hemma i Uppland. Ett trettiotal åhörare fascinerades av Emils berättelse, med rötterna i de stora grässtäpperna långt tillbaka i historien. Skisser, planscher och foton gav oss en tydlig bild av landskapsutvecklingen under väldigt lång tidsrymd. De gamla skifteskartorna har varit till stor hjälp i projektet. Med hjälp av familj och intresserade grannar har man under tio år röjt fram den gamla beteshagen, en gång delvis slåttermark, ur den mörka granskogen. Ganska snart syntes hur de gamla kulturväxterna börjat återkomma, såsom kattfot, backsippa, gullviva och nattviol! Efter slåttern i början av augusti släpps några betesdjur ut på efterbete.
Mycket arbete har det varit men samtidigt en stor glädje och tillfredsställelse att bidra med en praktisk insats för den biologiska mångfalden. Ett utmärkt exempel på hur vi med tålamod och intresse kan skapa en liten oas för fauna och flora i ett landskap som i övrigt är dominerat av det moderna och högteknologiska jordbruket.
I samband med föredraget fick vi tillfälle att köpa Emils nya bok ”Rävbacken – hur arvet från Europas mammutstäpp väcktes till liv för blommor, fjärilar och bin”

Utemat

Dagen inleddes med en kortare pilgrimsvandring utmed Tjustleden till Gagnaren. Därefter tillbaks till Marsbäcken utmed Gamlebyviken.
En mycket skön början på dagen!
Föreläsningen av Eric Tornblad gav oss inspiration att våga testa annat än bara smörgåsar eller korv på våra utflykter i naturen.
Alla deltagare delades sedan in i olika grupper där vi fick laga mat tillsammans över öppen eld eller stormkök. Svenska kyrkan stod för alla råvaror till matlagningen.
Tack alla som gjorde denna inspirationsrika, trevliga och mycket givande dag till vad den blev!

Mötet med kommunekologen

Mattias Pettersson hörsammades av 9 deltagare i den lite småkalla vårkvällen med kortvarigt lite lätt nederbörd. Vid samlingsplatsen på Skanviksparkeringen i Gränsö naturreservat inledde Mattias med att ge oss lite fakta om kommunens skogar och hur man resonerar om skötseln av dessa. De är genomgående i anslutning till kommunens samhällen och ambitionen ska därför mestadels vara med prioritet till friluftsliv. Vi gick en runda i reservatets skog, både i nyckelbiotopsklassade havsnära gamla hällmarkstallskogen och i den mer ensartade c:a 45-åriga tallskogen i inre delarna. Här togs upp ett stort hygge 10-talet år innan man landade i att inrätta kommunens första kommunala naturreservat. Ambitionen nu vid senaste röjningen var primärt inriktning mot natur- och friluftsskog. Vi tittade på saker som blivit både bra och mindre bra vid den röjningen.
Från en sparad liten grantätning hördes nu i skymningen försynt rödhake- och trastsång. Fågellivet var lite dämpat i kvällen då temperaturen gick ner mot nollan. Vid inledande samlingen var det även en större hackspett på näringssök och från Skanviksviken kunde svagt höras lite läten av där häckande krickor och skrattmåsar och en fiskande gråhäger flyttade sig längre bort vid vår ankomst. Gravands- och snatterandsparet som varje år försöker häcka i viken syntes inte till för tillfället.
Troligtvis, med tanke på frekvensen, uppskattade deltagarna möjligheten att till kommunekologen på det här sättet ställa frågor och få diskutera natur.
Text: Michael Söderström

Fröbytardag

Det blev en intressant och givande förmiddag på biblioteket idag!
En hel del plantor och fröer bytte ägare. Dessutom fick besökarna lysnna på Ernst Zryd som informerade om Marsbäckens Trädgårdar och Jesaia Lowejko som föreläste om permakultur.

Insändare i VT

Bakgrunden till Skogsgruppens insändare i VT 29 januari är dels Skogsstyrelsens allt större brist på fältbesök vid avverkningsanmälningar, dels Södra Skogsägarnas ständigt återkommande övertramp när man avverkar. Bolaget följer inte artskyddsförordningen och miljöbalken därför att man vet att detta inte får några följder. Förlorare är de sista naturskogarna i Tjust med all sin biologiska mångfald.

Har Södra Skogsägarna inte något som helstansvar?

Skogsstyrelsen, högsta myndighet för skogsfrågor, har under nuvarande generaldirektör systematiskt monterat ner naturvårdsfrågorna.
Medarbetare på olika nivåer har slutat därför att de inte längre har ledningens förtroende. Många orkar inte jobba kvar längre.
Och skogsbolagen är förstås mer än nöjda. Koncernen Södra Skogsägarna, som genomför många avverkningar här i Tjust, kan operera helt fritt. Skogsstyrelsens personal åker inte längre ut i fält och kontrollerar avverkningsanmälningar trots att skogsgruppen i Tjust gång på gång meddelar om skogar med skyddsvärda och rödlistade arter. För Södras del är det bara jakten på skogsråvara som gäller. Den naturvårdshänsyn man berömmer sig av är en ren illusion. Bolaget jobbar enligt färdiga mallar. Mängder av dokumenterade avverkningar har skett utan någon som helst hänsyn till rödlistade arter. Bolaget avverkar systematiskt i strid med artskyddsförordningen och miljöbalken, vilket börjar uppmärksammas mer och mer i media! Att en del markägare tar hänsyn är sannerligen inte Södras förtjänst. Men hur många markägare har kunskapen och viljan att med ”frihet under ansvar”, som det heter, väga in hänsyn? Några hänsynsträd sparas, lite skog i de otillgängligare markerna får stå kvar – det är allt. Kunskapen om fågellivet, rödlistade växter, svampar och andra organismer är oftast liten. Men det finns faktiskt goda möjligheter för intresserade markägare att göra avtal där man kan få mer än full ersättning för att begränsa brukandet i marker av högt skyddsvärde. Samtidigt som man fortsätter att äga marken! Om bara intresset och viljan finns. En av de sista resterna av gammal naturskog har nu anmälts för avverkning för andra gången i norra kommundelen, eftersom skogsgruppen i Tjust förra gången till och med fått med sig Mark-och miljödomstolen i sitt överklagande. Gruppen har inventerat och påvisat mycket stora naturvärden, arter som lever på nåder i små isolerade fragment. Men nu är det dags igen. Tjustleden (vandringsleden) har här en av sina finaste passager genom den 35 hektar stora avverkningsanmälan. Systematiskt utnyttjar en del markägare skogsstyrelsens ”icke-beslut”. Och Södra Skogsägarna gnuggar händerna. Detta är läget i Sverige 2024!
Claes Siöstedt, Skogsgruppen i Tjust

Bra för lodjuren i länet!

Sex lodjur, varav två honor, får i år skjutas i Kalmar län under kommande jaktperiod i mars. Det kan ju anses sorgligt men det är ändå en förbättring, ty i fjol var tilldelningen hela 33 stycken. Givetvis överklagade Länsförbundet denna vansinniga licensjakt till förvaltningsrätten i Luleå, vilken som vanligt bara avslogs. Om detta ”” posetiva”” beslut beror på att man i år äntligen insett att lodjuren inte gör någon skada och, som många toppredatorer, utgör en viktig del i den biologiska mångfalden eller att vi i Naturskyddsföreningen anser att det faktiskt (enligt EU:s art- och habitatdirektiv) är olagligt att ens på detta sätt jaga lodjur, är tills vidare oklart. Observera det finns möjlighet att året runt bevilja skyddsjakt ifall vi människor anser att ett specifikt lodjur vållar så stor skada för oss människor att det måste avlivas.

Besluten fattas i länstyrelsens viltdelegation under ledning av landshövdingen och måste relateras till riksdagens beslut 2013 om att vi i Sverige bara ska ha 870 lodjur. Kan denna nya syn som bryter en ökande trend bero på att vi har fått en ny landshövding, Allan Widman, som jag tycker verkar ha en förståelse för biologisk mångfald! Eller hänger det samman med att regeringens nya rovdjurspolitik inte har hunnit implementeras i verkligheten och länsstyrelserna i år fått mer fria händer. Vi väntar med spänning vad som händer nästa år!

Patrik Waernbaum håller föredrag, med filmvisning, om lodjuren i Sverige och deras situation i Torsås den 28 februari, och på Öland den 24 mars. Kom och titta och diskutera! Se kretsarnas respektive hemsida. Till hösten med nya rovdjursdirektiv kanske det bränner till. Till hösten kommer jag gärna och håller föredrag och kämpar för att fler lodjur får plats i sin natur.
Vill Du hjälpa till och jobba med lodjur, kontakta patrik@aramisfilm.com jag sitter i viltdelegationen och länsförbundets styrelse och i tjust kretsens styrelse.

Lyckad invigning den 24/2 på biblioteket!

Ett 40-tal personer tittade in för att delta i invigningen av utställningen om Naturskyddsföreningen Tjust och Tjustleden.
De fick bla lite historik om hur allt började, se Patrik Waernbaums filmer om ”Slåttern i Borsnäs” och ”Tjustleden”, info om vår verksamhet och vårt nya program.
En del visade intresse av att ta skötselansvar för någon delsträcka på Tjustleden andra var intresserade av andra delar av vår verksamhet.
Tack för de positiva reaktionerna vi fick!
Om du inte hade tillfälle att besöka oss idag finns det fler möjligheter eftersom utställningen är kvar till den 23/3.
Har du synpunkter på vad vi ska engagera oss i finns en förslagslåda på plats.

6/2 Återvinn och laga dina kläder!

” Vilket trevligt initiativ”, tyckte besökare om vår aktivitet på biblioteket – ” Återvinn och laga dina kläder”.
Det droppade in totalt 25 besökare i olika åldrar som ville laga sina kläder.
Efter lite hjälp, tips och knåpande kunde den ene efter den andra gå hem nöjd med fixade plagg!
Att förlänga sina kläders livslängd genom att laga och ta hand om dom är något vi på naturskyddsföreningen tycker är superbra!

 

Är du ung och intresserad av natur- och miljö och vill träffa andra som delar intresset? Starta upp Fältbiologerna i Tjust och engagera dig!

Fältbiologerna drivs av och för unga och klubben bestämmer över sig själv.

Här finns all information du behöver för att veta hur du går tillväga för att starta upp en klubb.

Hör av dig till en av naturskyddsföreningen i Tjusts medlemmar: Frida Solli (frida_solli@hotmail.com) om du vill ha hjälp/stöd eller har andra funderingar om hur du går tillväga!”

Sociala medier:

facebook

instagram

 

EFTERLYSNING från styrelsen: Är du intresserad av en viss fråga eller aktivitet, så har du chansen att ingå i en speciell arbetsgrupp i ämnet.
Även intresserade, eller tips om tänkbart intresserade personer, för det viktiga och för föreningens aktiviteter helt nödvändiga styrelsearbetet. Så ta chansen att tillsammans med andra naturintresserade mera direkt kunna påverka föreningens inriktning framöver!
Kontakta styrelsen via e-post eller telefon (se ”Kontakt” i toppmenyn här ovan)!