2024

Snöade det mycket under istiden?

Tisdag 3/12 2024 föreläste Magnus Thelaus (paleoekolog) om klimatförändringar genom tiderna.
Vi var 16 deltagare som mötte upp och det var mycket intressant att få följa en trolig utveckling av klimatet de senaste 65 miljoner åren.
Mätningar med instrument har bara funnits i ca 300 år, så man utnyttjar sk proxy-data från olika källor i klimatsystemet för att skapa sig en så trolig bild som möjligt av vad som hänt, och vad som påverkar vad. I klimatsystemet ingår land, hav, is, atmosfär och vegetation.
Bland annat hittar man i iskärnor från inlandsisar blåsor med instängd luft från forntiden som kan analyseras, bla avseende halten koldioxid.
Det har funnits många istider, både större och mindre, och då vattenströmmarna i oceanerna har varierat pga salthalt och temperatur har olika områden påverkats. Halten av koldioxid i atmosfären har också varierat under årmiljonerna.
Även påverkan av vulkanutbrott kan ge betydande och snabba förändringar av klimatet och livsmiljön, bla genom att förmörka solen.
Havsströmmarna (varma och kalla, saltvatten, och sötvatten från glaciärer)) kan ta olika vägar vilket har en avgörande betydelse för klimatförändringarna.
Den som vill se havsströmmarna som de ser ut NU (realtid): https://earth.nullschool.net/
Mätningar på Grönlands inlandsis visar att koldioxidhalten i atmosfären aldrig överstigit 298 ppm på 800 000 år (fram till år 0). (30/11 2024 är halten 425 ppm).
Vart är vi på väg? Det vet ingen säkert, men ett är nog klart – Det blir så småningom stora förändringar, vilket känns oroande inför framtiden.
Tack Magnus! för en mycket intressant, spännande och givande kväll på naturum.
Text: Arne Nordin

3/12 Snöade det mycket under senaste istiden?

Magnus Thelaus en gång paleoekolog, numera pensionär svarar bl.a. på den frågan.
Vi är vana vid att man mäter temperatur, vind, nederbörd och så vidare med hjälp av instrument. De här mätningarna började för 150-200 år sedan och med hjälp av mätserierna kan man beräkna hur klimatet förändrats sedan mätningarnas början. Men hur såg det ut innan instrumentmätningarna började? Vi talar ju om lilla istiden, den medeltida värmeperioden och klimatförändringen i övergången mellan brons- och järnålder. Hur vet man något om förhållandena för så länge sedan? Här måste man använda s.k. proxydata dvs indirekta data för att tolka klimatet. Vi ska titta på några av de många proxymetoder som används för att förstå hur tidighistoriskt och förhistoriskt klimat kan rekonstrueras.
Samarrangemang med naturum Västervik, Kulbacken.
Kaffe och fika finns till självkostnadspris.
Tid: tisdag 18.30 Plats: naturum Västervik, Kulbacken
Kontakt: Kristina Nordin, 070-304 60 41

” Spara de sista naturskogarna”

Det var Larsgunnar Nilssons tema när han höll en mycket proffsig och intressant föreläsning på naturum inför c:a 20 deltagare.
Många engagerade deltagare bidrog också till att det blev en livlig diskussion och en fantastiskt givande kväll där många infallsvinklar kom fram.
Dessa ord används i skogsdebatten:
• Urskog – opåverkad av människan.
• Naturskog – gammal skog 120 år eller äldre, aldrig kalavverkad.
• Produktionsskog – skog inom aktivt skogsbruk.
• Virkesåkrar – kalavverkning, markberedning och plantering.
Det finns inte mycket naturskog kvar c:a 6 procent !
Mycket stora arealer har blivit virkesåkrar.
Sverige och Finland är bland de få europeiska länder som tillåter kalavverkning.
Kalhyggesbruket är den avgjort största orsaken till utdöende av arter i skogen.
Vad borde göras nationellt?
1. Förbud mot avverkning av de sista naturskogarna.
2. Förbud mot avverkning med trakthyggesbruk ( dvs kalhyggen ).
Åtta av 10 svenskar vill ha ett skogsbruk som skyddar arters livsmiljöer.
MEN varför engagerar sig inte 8 av 10 och protesterar?
Nästa programpunkt om skogen:
”Skogens biologiska mångfald”.
Amanda Tas föreläser på Stadsbiblioteket den 21/1 2025 kl.19
Mycket välkomna – fler engagerade behövs!

20/11 Rädda den spillra av naturskog som finns kvar!

Kom och lyssna på Larsgunnar Nilsson som belyser hoten mot naturskogen!
Finns det bara träd i skogen? Skogsindustrin anser att skogen ska stå för råvara som timmer till virke, pappersmassa och biobränsle. Dessutom ska trä nu också ersätta många material som tidigare tillverkats av fossil olja.
Men riktig skog, dvs. naturskog och inte virkesåkrar, är också hemvist och förutsättning för många livsformer. För dem är skogsbruket ett stort hot. Mer än 50% av alla rödlistade arter 2020 finns i skogen där kalhyggen har en stor negativ påverkan på ungefär 1400 arter. Är det bara människans ekonomiska intresse av råvara som ska bestämma över skogen?
Samarrangemang med naturum Västervik, Kulbacken.
Kaffe och fika finns till självkostnadspris.
Tid: onsdag 18:30 Plats: naturum Västervik, Kulbacken.
Kontakt: Kristina Nordin 070-304 60 41

5/11 Skötselmöte Tjustleden

Sedvanligt möte för alla sträckansvariga för föreningens vandringsled, där vi går igenom ledens status under ledning av skötselansvarige Michael Söderström . Andra intresserade som kan tänka sig pröva på, titta till och sköta en sträcka är också välkomna!
Samarrangemang med naturum Västervik, Kulbacken.
Vi bjuder på fika.
Tid: tisdag 5/11 kl 18 Plats: naturum Västervik, Kulbacken
Kontakt: Michael Söderström, 073-091 86 86, michael.soderstrom@live.se

7/11 Hur med VINDKRAFT?

Behöver vi kärnkraft, mer vattenkraft eller ska vi lägga krutet på vindkraft eller solpaneler? Alla vi som bor i Tjust lever med denna frågeställning och vad tycker Naturskyddsföreningen, vad är det som är bäst och var någonstans?
Antoine Baudoin som är sakkunnig hos vår riksförening berättar om alla fördelar, nackdelar och målkonflikterna som uppstår. Någonstans måste de ju byggas! Han har med sig det nya propositionsförslaget om solenergi och hoppas på en livlig debatt om de svåra avvägningarna mellan oacceptabel störning för oss människor som bor här och vårt behov av el och att skydda vår natur från exploatering.
Samarrangemang med Studiefrämjandet.
Kaffe och fika finns till självkostnadspris.
Tid: torsdag 7/11 kl.18.30 Plats: Studiefrämjandet, Repslagargatan 5 Västervik
Kontaktperson: Patrik Waernbaum 070-461 36 16 , patrik@aramisfilm.com

20/10 Ekhultebergen – ett stort stycke naturskog

Ekhultebergens naturreservat vid Falerum kom i höstdsommarvädret verkligen till sin rätt på Naturskyddsföreningen i Tjust:s vandring där idag 20/10. Claes Sjöstedt guidade oss vant bland pansarbarktallar med talltickor och brandljudsinvallningar, tuschlav, blåmossa, 2 olika tickor på björk, ametistskivling, tofs- och stjärtmes, björkpyrola, knärot som t.o.m. fortfarande stod i blom m.m. m.m. Deltagarna bidrog förtjänstfullt med respektive kunskaper. Fikarast naturligtvis, som intogs med utsikt över vackra Uknadalen och sjön Åkervristen nedanför oss. 16 personer deltog.
/Michael S

5/10 Mossvandring

Tack vare våra engagerade och mycket kunniga guider, Tommy Nilsson och Jimmie Rundberg fick vi 15 intresserade personer en mycket bra inblick i mossornas värld på exkursionen vid Valstad kvarn.
Vi fick bl.a veta att det finns 1200 olika arter av mossor i Sverige. Att mossor kan växa på land över hela klotet t.o.m vid polerna och i öknar. Att mossor är de äldst landlevande växterna som finns på jorden idag.
Att eskimåer tidigare använde vitmossa till att göra kläder och blöjor av.
De vanligaste mossorna är husmossa, väggmossa och gräshaksmossa( den växer i våra gräsmattor).
Vi hittade också lite mer ovanliga arter t.ex guldlocksmossa som är en signalart och sköldmossa som är rödlistad.
Förutom dessa arter stötte vi på en hel del andra arter. Vad sägs om rosmossa, brännmossa, kakmossa, storgräsmossa, cypressfläta och vågig praktmossa?
Tack vare lupp och förstoringsglas såg vi hur fantastiskt fina formationer olika mossor har!
En mycket lyckad dag!

8/9 Besök hos skogsägare

Vilken fantastisk dag vi fick hos Lars Erik och Inga-Lena Andersson på deras gård Gissebo,Karlsborg, Hjorted!
Stort tack för att vi fick komma på besök!
Efter en genomgång på kartan över ägorna startade vi promenaden med Lars Erik som guide. Skogen är på 50 ha och innehåller mycket intressant både för natur – och kulturintresserade.
Lars Erik är en skogsägare som verkligen månar om den biologiska mångfalden. Det fick vi bevis på när han visade oss både knärot, ryl och blåmossa – arter som växer i skogar med rik mångfald.
Detta fick vi också se i hans skog – en gran som träffats av blixten och fått en lång skåra i stammen samt träd som skadats i en snöstorm år 1996 och nu stoltserade med två eller tre nya toppar. Platsen där en stor kolmila funnits i början av 1900- talet hörde också till ägorna. Liknande skogar vill vi verkligen bevara!
Besöket avslutades med fika i trädgården och en lite allvarligare diskussion om hur små skogsägare med ambition att gynna den biologiska mångfalden ska kunna fortsätta med det.

Den 24 augusti var vi ett 15 tal personer som deltog i slåtter på Marsbäcken..

Till dragspelsmusik gick lirarna och räfsorna som en dans.
Fika med bullar och toscakaka intogs i skuggan vid grillplatsen.

Ängens dag i Borsnäs

Sedan 2008 har medlemmar i Naturskyddsföreningen i Tjust och senare år även Lofta hembygdsförening hjälpt Tomas Edmark med ängsslåttern på hans släktgård i Borsnäs.
Innan vi tar itu med slåttern visar Tomas oss runt i områdets byggnader och trädgård. Det är som ett hembygdsmuseum med alla bruksföremål, som tidigare generationer använt på gården sedan 1600-talet. Ett kuriosum var en spjutspets som sparats och hittades i väggen på bostadshuset ! Kanske att avliva en varg med, när den ramlat ner i en fångstgrop ? Tomas är kanske mest känd som konstnär med träsniderier av fåglar, men nu visade han även snidade mänskliga porträtt. I den fina trädgården befanns en drygt två meter hög ulltistel, som vi beundrade.
Tomas äng speglar hans välförtjänta pris för miljövård från Naturskyddsföreningens länsförbund och Västerviks kommuns miljöstipendium. Han har naturligtvis skött sin ogödslade ängsmark långt tidigare än de 16 år vi deltagit och dragit bara ett litet strå till höstacken. Blommorna har nu fröat av sig och det är dags att slå ängen med hjälp av lie och slåtterbalk. Balken körde Tomas, då vi i år var färre deltagare än vanligt. Vi sparade sent blommande växter, ängsvädd, blåklocka och gullris till fjärilarna, medan uppväxande lövsly, konvaljeblad m.fl slogs av. Viktigt är att avlägsna allt höet från ängen och torka det på krake eller hässja, för att kunna utgöra vinterfoder åt djuren. Detta har alltid varit ängens uppgift och hålls den i Tomas Edmarks hävd kommer blommorna fortsätta att blomma.
Medlemmarna i Naturskyddsföreningen kommer gärna tillbaka 2025 för 17:e året….
Bo Lewander
Foto: Michael Söderström

Björnbärsexkursion

Björnbärsexkursionen 29/7 var mycket intressant. Kommunekolog och björnbärsexperten Tomas Burén från Kalmar guidade oss. Vi floraväktade tre lokaler av Smålandsbjörnbär och hittade en ny! Den är akut hotad, CR på rödlistan. Finns bara här i Västervik och på en plats i Danmark i Norden. Huvudutbredning i västra Europa.

Lucerna och platsen där det funnits ett timmerupplag som gjort att fröer från Europa kommit hit var nästa plats att besöka, mycket snårig terräng. Men Tomas var lyrisk över den och de många olika sorterna av björnbär. Han visade oss kännetecknen för de olika arterna, taggar, bladform, blomform, ludenhet, ståndarkaraktärer mm. Mycket att hålla ordning på.

Familjedag på Kulbacken

En underbart härlig dag med solsken och glada människor! Det grillades korv, vi gick Sagostig, körde naturfalken och tipspromenad. Det blev också fågelskådning och filmvisning om bin på naturum.
Biodlare Patrik visade hur en bikupa fungerar och pratade om biskötsel. Man fick också tappa honung på burk! Vi ser fram emot fler såna här dagar!

Rävbacken

Nu kan vi det mesta om Rävbacken!
Redaktören för Svensk botanisk tidskrift, Emil V. Nilsson berättade på naturum om arbetet med att återskapa en ängsmark hemma i Uppland. Ett trettiotal åhörare fascinerades av Emils berättelse, med rötterna i de stora grässtäpperna långt tillbaka i historien. Skisser, planscher och foton gav oss en tydlig bild av landskapsutvecklingen under väldigt lång tidsrymd. De gamla skifteskartorna har varit till stor hjälp i projektet. Med hjälp av familj och intresserade grannar har man under tio år röjt fram den gamla beteshagen, en gång delvis slåttermark, ur den mörka granskogen. Ganska snart syntes hur de gamla kulturväxterna börjat återkomma, såsom kattfot, backsippa, gullviva och nattviol! Efter slåttern i början av augusti släpps några betesdjur ut på efterbete.
Mycket arbete har det varit men samtidigt en stor glädje och tillfredsställelse att bidra med en praktisk insats för den biologiska mångfalden. Ett utmärkt exempel på hur vi med tålamod och intresse kan skapa en liten oas för fauna och flora i ett landskap som i övrigt är dominerat av det moderna och högteknologiska jordbruket.
I samband med föredraget fick vi tillfälle att köpa Emils nya bok ”Rävbacken – hur arvet från Europas mammutstäpp väcktes till liv för blommor, fjärilar och bin”

Utemat

Dagen inleddes med en kortare pilgrimsvandring utmed Tjustleden till Gagnaren. Därefter tillbaks till Marsbäcken utmed Gamlebyviken.
En mycket skön början på dagen!
Föreläsningen av Eric Tornblad gav oss inspiration att våga testa annat än bara smörgåsar eller korv på våra utflykter i naturen.
Alla deltagare delades sedan in i olika grupper där vi fick laga mat tillsammans över öppen eld eller stormkök. Svenska kyrkan stod för alla råvaror till matlagningen.
Tack alla som gjorde denna inspirationsrika, trevliga och mycket givande dag till vad den blev!

Mötet med kommunekologen

Mattias Pettersson hörsammades av 9 deltagare i den lite småkalla vårkvällen med kortvarigt lite lätt nederbörd. Vid samlingsplatsen på Skanviksparkeringen i Gränsö naturreservat inledde Mattias med att ge oss lite fakta om kommunens skogar och hur man resonerar om skötseln av dessa. De är genomgående i anslutning till kommunens samhällen och ambitionen ska därför mestadels vara med prioritet till friluftsliv. Vi gick en runda i reservatets skog, både i nyckelbiotopsklassade havsnära gamla hällmarkstallskogen och i den mer ensartade c:a 45-åriga tallskogen i inre delarna. Här togs upp ett stort hygge 10-talet år innan man landade i att inrätta kommunens första kommunala naturreservat. Ambitionen nu vid senaste röjningen var primärt inriktning mot natur- och friluftsskog. Vi tittade på saker som blivit både bra och mindre bra vid den röjningen.
Från en sparad liten grantätning hördes nu i skymningen försynt rödhake- och trastsång. Fågellivet var lite dämpat i kvällen då temperaturen gick ner mot nollan. Vid inledande samlingen var det även en större hackspett på näringssök och från Skanviksviken kunde svagt höras lite läten av där häckande krickor och skrattmåsar och en fiskande gråhäger flyttade sig längre bort vid vår ankomst. Gravands- och snatterandsparet som varje år försöker häcka i viken syntes inte till för tillfället.
Troligtvis, med tanke på frekvensen, uppskattade deltagarna möjligheten att till kommunekologen på det här sättet ställa frågor och få diskutera natur.
Text: Michael Söderström

Fröbytardag

Det blev en intressant och givande förmiddag på biblioteket idag!
En hel del plantor och fröer bytte ägare. Dessutom fick besökarna lysnna på Ernst Zryd som informerade om Marsbäckens Trädgårdar och Jesaia Lowejko som föreläste om permakultur.

Insändare i VT

Bakgrunden till Skogsgruppens insändare i VT 29 januari är dels Skogsstyrelsens allt större brist på fältbesök vid avverkningsanmälningar, dels Södra Skogsägarnas ständigt återkommande övertramp när man avverkar. Bolaget följer inte artskyddsförordningen och miljöbalken därför att man vet att detta inte får några följder. Förlorare är de sista naturskogarna i Tjust med all sin biologiska mångfald.

Har Södra Skogsägarna inte något som helstansvar?

Skogsstyrelsen, högsta myndighet för skogsfrågor, har under nuvarande generaldirektör systematiskt monterat ner naturvårdsfrågorna.
Medarbetare på olika nivåer har slutat därför att de inte längre har ledningens förtroende. Många orkar inte jobba kvar längre.
Och skogsbolagen är förstås mer än nöjda. Koncernen Södra Skogsägarna, som genomför många avverkningar här i Tjust, kan operera helt fritt. Skogsstyrelsens personal åker inte längre ut i fält och kontrollerar avverkningsanmälningar trots att skogsgruppen i Tjust gång på gång meddelar om skogar med skyddsvärda och rödlistade arter. För Södras del är det bara jakten på skogsråvara som gäller. Den naturvårdshänsyn man berömmer sig av är en ren illusion. Bolaget jobbar enligt färdiga mallar. Mängder av dokumenterade avverkningar har skett utan någon som helst hänsyn till rödlistade arter. Bolaget avverkar systematiskt i strid med artskyddsförordningen och miljöbalken, vilket börjar uppmärksammas mer och mer i media! Att en del markägare tar hänsyn är sannerligen inte Södras förtjänst. Men hur många markägare har kunskapen och viljan att med ”frihet under ansvar”, som det heter, väga in hänsyn? Några hänsynsträd sparas, lite skog i de otillgängligare markerna får stå kvar – det är allt. Kunskapen om fågellivet, rödlistade växter, svampar och andra organismer är oftast liten. Men det finns faktiskt goda möjligheter för intresserade markägare att göra avtal där man kan få mer än full ersättning för att begränsa brukandet i marker av högt skyddsvärde. Samtidigt som man fortsätter att äga marken! Om bara intresset och viljan finns. En av de sista resterna av gammal naturskog har nu anmälts för avverkning för andra gången i norra kommundelen, eftersom skogsgruppen i Tjust förra gången till och med fått med sig Mark-och miljödomstolen i sitt överklagande. Gruppen har inventerat och påvisat mycket stora naturvärden, arter som lever på nåder i små isolerade fragment. Men nu är det dags igen. Tjustleden (vandringsleden) har här en av sina finaste passager genom den 35 hektar stora avverkningsanmälan. Systematiskt utnyttjar en del markägare skogsstyrelsens ”icke-beslut”. Och Södra Skogsägarna gnuggar händerna. Detta är läget i Sverige 2024!
Claes Siöstedt, Skogsgruppen i Tjust

Bra för lodjuren i länet!

Sex lodjur, varav två honor, får i år skjutas i Kalmar län under kommande jaktperiod i mars. Det kan ju anses sorgligt men det är ändå en förbättring, ty i fjol var tilldelningen hela 33 stycken. Givetvis överklagade Länsförbundet denna vansinniga licensjakt till förvaltningsrätten i Luleå, vilken som vanligt bara avslogs. Om detta ”” posetiva”” beslut beror på att man i år äntligen insett att lodjuren inte gör någon skada och, som många toppredatorer, utgör en viktig del i den biologiska mångfalden eller att vi i Naturskyddsföreningen anser att det faktiskt (enligt EU:s art- och habitatdirektiv) är olagligt att ens på detta sätt jaga lodjur, är tills vidare oklart. Observera det finns möjlighet att året runt bevilja skyddsjakt ifall vi människor anser att ett specifikt lodjur vållar så stor skada för oss människor att det måste avlivas.

Besluten fattas i länstyrelsens viltdelegation under ledning av landshövdingen och måste relateras till riksdagens beslut 2013 om att vi i Sverige bara ska ha 870 lodjur. Kan denna nya syn som bryter en ökande trend bero på att vi har fått en ny landshövding, Allan Widman, som jag tycker verkar ha en förståelse för biologisk mångfald! Eller hänger det samman med att regeringens nya rovdjurspolitik inte har hunnit implementeras i verkligheten och länsstyrelserna i år fått mer fria händer. Vi väntar med spänning vad som händer nästa år!

Patrik Waernbaum håller föredrag, med filmvisning, om lodjuren i Sverige och deras situation i Torsås den 28 februari, och på Öland den 24 mars. Kom och titta och diskutera! Se kretsarnas respektive hemsida. Till hösten med nya rovdjursdirektiv kanske det bränner till. Till hösten kommer jag gärna och håller föredrag och kämpar för att fler lodjur får plats i sin natur.
Vill Du hjälpa till och jobba med lodjur, kontakta patrik@aramisfilm.com jag sitter i viltdelegationen och länsförbundets styrelse och i tjust kretsens styrelse.

Lyckad invigning den 24/2 på biblioteket!

Ett 40-tal personer tittade in för att delta i invigningen av utställningen om Naturskyddsföreningen Tjust och Tjustleden.
De fick bla lite historik om hur allt började, se Patrik Waernbaums filmer om ”Slåttern i Borsnäs” och ”Tjustleden”, info om vår verksamhet och vårt nya program.
En del visade intresse av att ta skötselansvar för någon delsträcka på Tjustleden andra var intresserade av andra delar av vår verksamhet.
Tack för de positiva reaktionerna vi fick!
Om du inte hade tillfälle att besöka oss idag finns det fler möjligheter eftersom utställningen är kvar till den 23/3.
Har du synpunkter på vad vi ska engagera oss i finns en förslagslåda på plats.

6/2 Återvinn och laga dina kläder!

” Vilket trevligt initiativ”, tyckte besökare om vår aktivitet på biblioteket – ” Återvinn och laga dina kläder”.
Det droppade in totalt 25 besökare i olika åldrar som ville laga sina kläder.
Efter lite hjälp, tips och knåpande kunde den ene efter den andra gå hem nöjd med fixade plagg!
Att förlänga sina kläders livslängd genom att laga och ta hand om dom är något vi på naturskyddsföreningen tycker är superbra!

 

23/1

Vi var 17 personer som hade samlats på naturum för att lyssna på Per Jiborns intressanta föreläsning om Hornsö ekopark.
Ekoparken är en orörd del av östra Småland. Området ligger i Högsby och Nybro kommun och gränsar till Mönsterås. Där finns mycket varierande skogar av höga värden. Det är en av våra mest artrika skogar med c.a 500 rödlistade arter.
Per berättade om parkens utveckling mot att så småningom bli södra Sveriges största landbaserade nationalpark. Han visade med fina bilder och ett stort engagemang om ekoparkens utveckling. I dagsläget är de tre kommunerna positivt inställda till en nationalpark. Efter föreläsningen blev det en intressant frågestund.