Yttrande om Svenska kyrkans skogsutredning
”Kyrkan och skogen”, 2024:2
Först av allt: en gedignare och mer genomarbetad utredning om brännande skogsfrågor får man leta efter. Heder åt utredaren Göran Enander! Här kan Svenska kyrkan som enskild skogsinnehavare visa vägen för ett hållbart skogsbruk. Ansvaret vilar tungt på kyrkan som andlig vägledare att omsätta detta i praktisk handling. Vi tillstyrker alltså helhjärtat utredningens arbete och slutsatser!
Några synpunkter anser vi som särskilt viktiga:
På den produktiva skogsmarken bör omloppstiden förlängas så att mer av avverkningen kan förädlas som timmer och kolinlagringen ökar.
Ökad transparens inom förvaltningen är önskvärd. Att dela in produktionen i tre kategorier är ett led i denna. Utredaren anger att 20 % av den produktiva arealen bör avsättas för skydd och biologisk mångfald och kolinlagring. Procentsatsen bör ses som ett minimum! Att utredningen vill avsätta 33% av kyrkan skogar för ett ”naturnära skogsbruk” med de hänsyn som anges, anser vi som fullt rimligt.
Skyddsområdena bör om möjligt bli större och mer samman- hängande så att hotade arter i längden kan överleva och möjlighet att sprida sig. Då först kan en utdöendeskuld undvikas. Runt de skyddade skogarna måste finnas en buffertzon där avverkningen sker med största hänsyn!
Markberedningen måste först och främst upphöra inom områden med naturnära skogsbruk så att den viktiga mykorrizabildningen kan överleva och gynna skogens tillväxt.
Gödsling av skogen hör inte hemma någonstans och här kan kyrkan föregå med gott exempel. Gödslingens nackdelar för olika organismer, exempelvis blåbärsriset och värdefulla svamparter, är välkända.
Solcellsanläggningar är en viktig faktor i klimatomställningen men blir kontraproduktiva om de anläggs på skogsmark med kolinlagring.
Kyrkans lövskogsmarker med inslag av äldre ekar är väsentliga för många organismer och även för landskapsbilden. Frihuggning av äldre träd bör vara kontinuerlig och även yngre ekar bör frihuggas här och var för att tillskapa ny ekskog.
#
Inom Linköpings stifts skogar finns ett antal värdekärnor där naturskyddsföreningen i Tjust önskar att förvaltaren skyndsamt arbetar för att dessa områden skyddas för all framtid. Vilken PR för Svenska kyrkan om flera sammanhängande områden tillskapas!
Viktigt att inte bara hällmarksskogar och impedimentmarker skyddas utan att även områden med barrblandskog och mindre myrmarker ingår.
Ett förslag är att utvidga det befintliga Natura 2000-området kring Dunhällarna i Törnsfalls församling, Södra Tjusts pastorat, Västerviks kommun rejält samt länka samman det med skyddsområdet kring Mösjön! I rapporten ”Inventering av Linköpings stifts skogar 2019–2023. Slutrapport januari 2024”. (Wadstein, Berntsson, Westerberg, Åberg), nämns uttryckligen att på Törnsfalls prästgårds marker ”finns ovanligt mycket gammal tallskog med hällmarksinslag, totalt 55 ha. Stort inslag av riktigt gamla tallar, troligen 300 år och en hel del död ved”.
Slutligen: vi är ”inlåsta tekniskt, kunskapsmässigt och politiskt i mönster som relativt nyligen visat sig ohållbara” (professor emeritus Erik Westholm: ”10 tankar om skogens framtid”, 2024). Svenska kyrkan kan visa att produktion och hållbarhet, biologisk mångfald och ödmjukhet inför skapelsens gränser inte bara är tomma ord utan även måste avspegla sig i skötseln av stiftens skogar!
Svenska Naturskyddsföreningen i Tjust
Anders Valeskog, ordförande Claes Siöstedt (skogsgruppen SNF i Tjust)
Västervik 8 februari 2025