Västerviks kommun
2023-10-27
Samrådsyttrande avseende plan för tomat- och fiskodling på fastigheten Falsterbo 1:12,
Västerviks kommun, Kalmar län
Detaljplanens syfte är att möjliggöra för industri, växthus och solenergianläggning. I entreprenörens prospekt anges att anläggningen skall vara en plats för cirkulär och hållbar matproduktionen. Vi anser att målsättningen med en cirkulär och hållbar matproduktion är berömvärd, men vi betvivlar att den kommer att realiseras eftersom den cirkulära kedjan varken garanteras eller ingår i det initiala skedet.
Enligt vår uppfattning förstörs stora naturvärden vid en exploatering. De viktigare och hitintills kända beskrivs närmare i bifogad bilaga.
Vid en genomläsning av planens miljökonsekvensbeskrivning (MKB)1 fås uppfattningen att området huvudsakligen består av trivialmark. Enligt vår uppfattning har en naturvärdesinventering2 gjorts med alltför liten omfattning, varför viktiga naturvärden inte bedömts. Naturvärdesinventeringen i fält gjordes den 7 och 8 juni 2022, dvs endast under två dagar och med de förutsättningar som råder vid denna tidpunkt på året. Övriga naturvärdesbedömningar har gjorts från Artportalen och annan digital information. Den information som finns i Artportalen är huvudsakligen fynd inlagda av ideella personer. Först när de aktuella industriplanerna blev offentliga har området besökts av kunniga personer, utöver de få tidigare rapportörerna, vilket resulterat i att väsentligt fler naturvärden funnits än de som presenterats i naturvärdesinventeringen. Detta presenteras i bifogad bilaga.
Baserat på den begränsade naturvärdesbeskrivning som redovisats och de ofullständiga planer som finns för en hållbar och cirkulär matproduktion i anläggningen anser vi att planen för det aktuella industriområdet inte skall realiseras.
Larsgunnar Nilsson – Ordförande Tjust Fågelklubb – larsgunnarn@gmail.com
Magnus Kasselstrand – Naturskyddsansvarig Tjust Fågelklubb – magnus.kasselstrand@gmail.com
Anders Valeskog – Naturskyddsföreningen i Tjust – anders.valeskog@outlook.com
1 Detaljplan för del av Falsterbo 1:12, Bilaga 7, Miljökonsekvensbeskrivning
2 Detaljplan för del av Falsterbo 1:12, Bilaga 8, Naturvärdesinventering
https://www.vastervik.se/Bygga-bo-och-miljo/Samhallsutveckling/Oversiktsplan-och-
detaljplaner/Detaljplaner/Pagaende-planarbete/ankarsrum/falsterbo-112-tomat–och-fiskodling/
Bilaga. Naturvärden inom planerat område för fisk- och tomatodling, Västervik Falsterbo 1:12
Det är inte möjligt att under två dagar i fält och genomgång av Artportalen1 ge en rättvisande bild av de naturvärden som finns i ett så stort område som är aktuellt öster om Ankarsrum. Resultatet är så bristfälligt att det inte kan beskrivas annat än som oseriöst.
Genom att besöka området har vi gjort mängder av fynd av fridlysta, rödlistade och hänsynskrävande arter. Flera områden med äldre kontinuitetsskog hyser höga naturvärden. Den bild av områdets naturvärden som presenteras i Miljökonsekvensbeskrivningens naturvärden är direkt felaktig och vilseledande.
Av de arter som tas upp här har två, knärot och åkergroda, ett strikt juridiskt skydd genom domstolsutslag. Alla artfynd finns inlagda med exakta koordinater på Artportalen.
Fågelarterna, som omnämns nedan, är arter som har eller sannolikt har permanenta revir inom eller i anslutning till det planerade området eller är en hänsynsart som kräver den typ av biotop som det planerade orådet utgör.
Samtliga fotografier på arter är tagna inom det planerade området.
Knärot
Arten är fridlyst och rödlistad (VU)2. Den har ett strikt lagskydd och det är att lagbrott att, utan att dispens sökts och erhållits av länsstyrelsen, skada växten och dess växtplatser. I regel krävs ca 50 meters avstånd från växten till avverkningskant för att knäroten inte ska torka bort och försvinna.
Tre rika förekomster i området har påträffats. En av dessa ingår i det område som undantagits från exploatering pga höga naturvärden. De övriga ligger i detaljplaneområdet och hyser fler än 100 ex vardera. Lokalerna i den västliga delen ligger i en skog som måste bedömas ha betydligt högre naturvärden (äldre skog, mer död ved mm), jämfört med den lokal som undantagits från exploatering. Det är anmärkningsvärt att detta inte uppmärksammades vid inventeringen.
Förutom de tre stora förekomsterna finns spridda lokaler, vilka också omfattas av artskyddet, se bifogad karta.
Det kan inte nog poängteras att dessa kända lokaler inte visar knärotens verkliga utbredning. Vidare inventeringar är nödvändiga!
Åkergroda
Arten är fridlyst och omfattas av EU:s Art- och habitatsdirektiv. Åkergrodan var en av de arter som finns listade i den EU-dom från 2021, där domstolen slår fast att exploatering inte får medföra att skyddade arter dödas eller skadas och inte heller deras nödvändiga livsmiljöer.
Ett fynd av åkergroda i området, se Artportalen, är sannolikt bara toppen på ett isberg. En inventering under parningstiden på våren skulle kunna avslöja lekplatser.
Smalsprötad bastardsvärmare
Arten är rödlistad (NT). Motivering (SLU): ”Arten har minskat mycket kraftigt inom sitt förekomstområde som tidigare sträckte sig från Skåne till Västernorrlands kustland. Numera endast känd från en handfull regioner, varav de två största är södra Östergötland och angränsande områden i norra Småland samt Nedre dalälvsorådet” ”Antalet lokalområden i landet skattas till 750” Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 10 åren.
Inget riktigt eftersök har gjorts, men vid ett besök noterades arten på flera platser, se Artportalen.
Vid Gustavsberg mellan landsvägen och järnvägen noterades en hel del bastardsvärmare, bland annat klubbsprötad även den rödlistad (NT). Sannolikt finns båda dessa arter och även bredbrämad bastardsvärmare i det tänkta exploateringsområdet.
Tallticka
Arten är rödlistad (NT) och orsakerna beskrivs av SLU. ”Parasit på gamla levande tallar. Fruktkroppar visar sig först på tallar som är 120 – 150 år eller äldre. Den är spridd i stora delar av landet och finns framförallt i skogar med naturskogsrester, i hällmarkstallskog eller där gamla, senvuxna tallar förekommer i kulturmark.” En minskning av populationen pågår eller förväntas ske.
Minskningstakten uppgår till 15% inom 50 år” Fynd i området finns rapporterade på Artportalen, se även karta.
Svart taggsvamp
Arten är rödlistad (NT) och orsakerna beskrivs av SLU. ”Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen pga. slutavverkningar av äldre skog”. ”Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta”. Svart taggsvamp har påträffats på en lokal med ca 10 fruktkroppar, se karta och Artportalen.
Orange taggsvamp
Arten är rödlistad (NT) och orsakerna beskrivs av SLU: ”Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska pga. slutavverkningar av kontinuitetsskog”. ”Minskningstakten uppgår till 15% inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta.”
Orange taggsvamp har påträffats på en lokal med 1 fruktkropp, se karta och Artportalen.
Motaggsvamp
Arten är rödlistad (NT) och orsakerna beskrivs av SLU: ”Total population i landet bedöms ha minskat sedan 1970 och fortsatt komma att minska pga. slutavverkning av äldre tallskog”. ”En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningstakten uppgår till 15% inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta.”
Laxticka
Laxtickan är rödlistad (NT) och växer mestadels saprofytiskt på liggande ved av tall men även på granved. ” En fortlöpande minskning av arten bedöms pågå pga. krympande areal skogar med död ved av lämplig kvalitet.” Vidare skriver SLU: ”De flesta fynden föreligger från nordöstra Götaland och östra Svealand.” Under Åtgärder: ”Artens ekologi och utbredning bör utredas ytterligare. I väntan på ytterligare detaljer om artens ståndortskrav bör fler tallskogar av naturskogskaraktär och med god tillgång på lågor sparas.”
Laxticka har påträffats på en lokal på en gammal tallåga, se karta och Artportalen.
Blomkålssvamp
Arten är inte rödlistad men beskrivs i boken ”Skyddsvärd skog” (Johan Nitare, Skogsstyrelsen) med följande ord: ”Den växer främst på tall, men enstaka gånger även på lärk och gran. Träden är oftast mycket gamla, gärna 150-200 år eller äldre, … ” När blomkålssvamp påträffas i skogslandskapet signalerar den vanligtvis skyddsvärda tallbestånd med höga naturvärden. Den är då främst knuten till gamla skogar, oftast tallnaturskogar och olika restbiotoper där det förekommer biologiskt gamla träd.”
Blomkålssvamp har påträffats på ett relativt stort antal lokaler spridda i området. Dessa sammanfaller med gammal tallskog, se Artportalen och karta.
Grovticka
Arten är inte rödlistad men beskrivs i boken ”Skyddsvärd skog” på följande sätt: ”När grovtickan växer i barrskog på tall eller gran signalerar den områden som har höga naturvärden. Den är i sådana lägen en värdefull ”gammelskogsindikator” och en bra signalart.” Vidare: ”I skogslandskapet är svampen främst knuten till naturskogsartad äldre barrskog och påträffas där mest vid tallar som är över 200 år.”
Grovticka har hittats på en lokal i området, se Artportalen och karta.
Spillkråka
Spillkråkan är rödlistad (NT) och orsaken är enligt SLU: ”En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat (minskad tillgång på lämpliga bo- och födoträd, minskad födotillgång) och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 19 % under de senaste 15 åren.”
Arten noteras i stort sett vid varje besök i området om vädret inte är olämpligt. För spillkråkan värdefulla äldre tallskogar finns i området, se vidare Artportalen.
Mindre hackspett
Arten är rödlistad (NT) med följande motivering av SLU: ”En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer.
Minskningstakten har uppgått till 25 % under de senaste åren.”
Arten har noterats i området och mycket lämpliga häckningsmiljöer finns bland annat i och runt Björnmossen och andra kärr, se vidare Artportalen.
Talltita
Arten är rödlistad (NT) med följande motivering av SLU: ”En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer.
Minskningstakten har uppgått till 20 % under de senaste 10 åren.
Talltitan förekommer i området med ett okänt antal par. De omfattande kärren och de äldre skogarna är optimala för arten. Kanske rör det sig om ca 10 par, men antalet är mycket osäkert.
Tjäder
Tjäderpopulationen i södra Sverige minskade kraftigt från 1970-talet till början av 2000-talet pga. införandet av industriellt skogsbruk. Populationen har därefter inte minskat ytterligare. Tjädern är inte rödlistad, men är listad som hänsynsart i Artskyddsförordningen.
En viktig tjäderspelplats finns utanför, men helt i anslutning till, det planerade området.
Duvhök
Arten är rödlistad (NT) med följande motivering av SLU: ” En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer.
Minskningstakten har uppgått till 22 % under de senaste 18 åren.”
Det gamla duvhöksparet stannar kvar i sitt revir under hela året. Arten bygger stora risbon, vilka kräver grova träd i gammal skog.
Arten är förekommer inom området, vilket innebär att området ingår i detta duvhökspars revir.
Lärkfalk
Arten är fridlyst och listad som hänsynsart både i Bern- och Bonnkonventionen. Lärkfalk häckar i dungar och skogsmark i anslutning till sjöar, dvs i en den typ biotop som det planerade området utgör.
Lärkfalk har observerats i anslutning till området med indicier som indikerar häckning.
